“Vi har gjort en analys av vad NordForsk beviljat bidrag till under den senaste tioårsperioden, från 2009 till 2018, för att öka vår insikt om och kartlägga den forskning som har genomförts,” säger Arne Flåøyen, Direktör för NordForsk.
NordForsk grundades 2005 av Nordiska ministerrådet och har sedan dess finansierat ett stort antal forskningsprojekt och andra forskningsrelaterade aktiviteter.
2124 miljoner norska kronor till 323 projekt
I analysen kartläggs utvecklingen och distributionen av beviljade bidrag till nordiska forskningsprojekt under åren 2009–2018. Under den här perioden beviljade NordForsk 2124 miljoner norska kronor till nordiska forskningsprojekt genom 49 utlysningar.
”De mekanismer och instrument som använts för att finansiera nordiskt forskningssamarbete under det senaste decenniet har förändrats och de ämnen och teman som finansierats har varierat en hel del”, säger Flåøyen.
Åtminstone 2640 forskare har varit involverade som projektledare eller deltagande forskare i forskningsprojekt, Nordic Centres of Excellence och Nordic University Hubs som finansierats av NordForsk.
Sedan 2013 har NordForsk finansierat forskning inom alla forskningsämnen. Den största andelen av beviljade bidrag har gått till forskning inom medicin och hälsa, naturvetenskap 2och samhällsvetenskap.
”Den här analysen visar att den genomsnittliga beviljandegraden har varit 14 procent, vilket indikerar att det har funnits ett brett intresse för NordForsk bland forskarna och att den forskning som beviljats bidrag har varit av hög kvalitet,” säger Flåøyen.
Arbetet för jämställdhet fortsätter
I analysen framgår det att proportionen mellan kvinnor och män i forskningsprojekt som beviljats bidrag har blivit mer balanserad de senaste åren. I de forskningsprojekt som beviljades bidrag år 2018 var fördelningen bland forskarna 50 procent kvinnor och 50 procent män. Den genomsnittliga beviljningsgraden för projektledare var 14 procent för kvinnor och män.
”Dessa resultat visar att det inte finns någon implicit snedvridning på grund av kön i NordForsks bedömningsprocesser och aktiviteter och att vår ambitiösa Jämställdhetspolicy från 2013 har haft den effekt vi önskade,” konstaterar Flåøyen.
När det handlar om beviljade bidrag och den summa som projektledarna beviljats finns det däremot en skillnad mellan könen, män har fått 66 procent av den totala summan av beviljade bidrag under tioårsperioden.
”Det här visar att det fortfarande finns arbete kvar att göra för att minska skillnader mellan könen i vårt finansieringssystem,” säger Flåøyen.
Alla 17 globala hållbarhetsmål addresseras
NordForsk samarbetar tätt med de nationella forskningsfinansierande organisationerna i de nordiska länderna. Sedan 2017 har NordForsk nått sitt mål om att två tredjedelar av budgeten kommer från de nationella forskningsfinansierande organisationerna och den återstående en tredjedelen kommer från Nordiska ministerrådet.
”Vi är tacksamma för de generösa bidrag som de nationella forskningsfinansierande organisationerna bidrar med till vårt arbete och ser fram emot att fortsätta utveckla NordForsk i tätt samarbete med dem,” säger Flåøyen.
Det nordiska mervärde som forskningsprojekten som beviljats bidrag från NordForsk har skapat har inte analyserats i rapporten.
I analysen har både nordiskt forskningssamarbete och hur forskningsprojektens arbete stött FN:s globala hållbarhetsmål kartlagts och analysen visar att alla 17 hållbarhetsmålen addresseras.”
”Utgående från det stora antalet inkomna ansökningar i NordForsks utlysningar, det höga antalet forskare som beviljats bidrag från NordForsk och speciellt de positiva siffrorna som visar det höga antalet kvinnor involverade i NordForsks projekt, står det klart att NordForsk har bidragit positivt till utvecklingen av nordisk forskning,” konstaterar Flåøyen.
Läs analysen i rapporten Ten Years of Nordic Research Funding 2009-2018 (endast på engelska).
