Välfärd bland barn och unga i det postpandemiska Norden

Det fanns betydande skillnader mellan länder och åldersgrupper gällande restriktionernas typ och omfattning. Distansundervisning infördes helt eller delvis i skolorna. g. Möjligheterna till sociala möten och aktiviteter utanför läroplanen var på många håll begränsade då hobbyverksamhet lades på is och bibliotek och idrottsarenor tillfälligt stängdes.

De kortsiktiga effekterna av covid-19-pandemin utspelar sig i de nordiska länderna och världen över, men konsekvenserna i det långsiktiga perspektivet är fortfarande okända. Under barn- och ungdomsåren läggs grunden för ett hälsosamt och framgångsrikt liv som vuxen. Både fysiska och psykiska hälsoproblem, såväl som ogynnsamma ekonomiska och sociala omständigheter, i barndomen förs ofta in i vuxenlivet om inte aktiva motåtgärder vidtas.

Minskad välfärd bland barn och unga kan därmed få långvariga konsekvenser både på individnivå, för familjer och samhällen och för den framtida folkhälsan. Utbildningssystemet har genomgått dramatiska förändringar under pandemin med skilda konsekvenser för både barns och ungas lärande och välbefinnande. Kriser under uppväxtåren kan påverka utbildningens inverkan negativt och därmed potentiellt hämma framtida sysselsättning, social integration och deltagande och den allmänna utvecklingen av samhällen.

Flera negativa konsekvenser av covid-19-pandemin på barns och ungas välfärd har rapporterats. Nedstängningen av skolor har haft en betydande effekt på pedagogiska praktiker och skapat nya utmaningar för lärare och skolförvaltningar att balansera olika behov och hitta processer och metoder som tar hänsyn till både barnens lärandekrav och deras välbefinnande. Ny inlärningsteknik lämplig för distansutbildning har utvecklats under akut tidspress. Det finns signaler om att ojämlikheter och klyftor i skolprestationer har ökat, då flera utsatta undergrupper av elever har stött på betydande utmaningar i lärandet som kanske inte har uppmärksammats fullt ut och mötts med hjälp av pedagogiskt stöd.

Skolan har en avgörande nyckelposition för att stödja barns och ungas välfärd och mildra effekterna av vissa samhälleliga ojämlikheter. Förutom den formella utbildningen och lärandet erbjuder skolan en mångsidig plattform för social interaktion. Många barn och unga kände sig nedstämda och tappade inspirationen och entusiasmen att engagera sig i sin utbildning. En bidragande faktor var distansundervisning hemifrån och avsaknad av social kontakt med vänner och lärare.   En del ungdomar som ägnade sig åt yrkesutbildning fick lägga sin utbildning på is.

Föräldrar och andra vårdgivare har olika färdigheter, möjligheter och förmågor att stödja digitalt lärande, vilket bidrog till ojämlikhet mellan barn och unga. Vissa hindrades att delta fullt ut på grund av svåra familjeförhållanden. Skillnader i levnadsvillkor, och faktorer som bostäders storlek och miljöstandard, befolkningstäthet och möjligheten att arbeta och studera ostört, har sannolikt påverkat skolprestationer samt hälsa och välfärd. Dessutom är inte hemmet den säkraste platsen för alla barn, och ett ökat våld i hemmet och behov av barnskyddstjänster under pandemin har rapporterats. Effekterna av digitalt lärande på till exempel motivation och resultat av undervisning behöver därför ses i ljuset av skillnader och ojämlikheter avseende faktorer som socioekonomisk status, etniskt ursprung, segregation och familjers hälsa och välfärd.

Under pandemin var möjligheterna att delta i fritidsaktiviteter begränsade för många barn och ungdomar. Detta har sannolikt påverkat möjligheterna att skapa och behålla vänskaper, en känsla av mening och gemenskap. Det ledde också till en minskning av både den dagliga fysiska aktiviteten, deltagande i sporter och konstnärliga hobbyer vilket sannolikt ledde till en ökning av fysiska och psykiska hälsoriskfaktorer. Likaså när det gäller utbildning har dessa negativa effekter inte fördelats jämnt bland de unga, istället verkar det som att de som redan hade det svårt före pandemin har drabbats ännu hårdare än barn och unga med bättre hälsa och med mer stabila förhållanden.

Tillgänglig budget: NOK 88 miljoner.

Marjo Kurki, NordForsk (Chair)
Sara Illman, The Academy of Finland
Teresia Weinberg, Forte, Sweden
Kari Tonhild Aune, The Research Council of Norway
Bylgja Valtýsdóttir, The Icelandic Centre for Research, Rannís
Pernilla Nilsson, The Swedish Research Council
Anders Hansen, Nordic Youth Council (observer)
Anna Mikander, Secretariat of the Nordic Council of Ministers (observer)