Hur kan digitala verktyg hjälpa till att utveckla nya sätt för medborgare att delta i offentligheten och i samhället?

Forskningsprojektet Collective Intelligence through Digital Tools (COLDIGIT) har som målsättning att ta fram ny kunskap om innovativa digitala redskap och tillvägagångssätt som kan hjälpa myndigheterna att hantera komplicerade samhällsprocesser i Norden.

Det NordForsk-finansierade forskningsprojektet COLDIGIT leds av Mikko Rask, som är adjungerad professor på Helsingfors universitet. Han menar att den offentliga sektorn befinner sig i en väldigt svår position.

”Vi har många kriser. Alla vet att det finns en ekonomisk kris och en energikris, och samtidigt pågår en omvandling inom den sociala sektorn och sjukvården – och slutligen befinner vi oss i en grön omställning. Sammanfattningsvis står vi inför många utmaningar som kräver att myndigheterna får mer effektiva verktyg för att ta itu med dem”, säger Mikko.

”Därför tittar vi på hur digitala tillvägagångssätt och verktyg kan hjälpa myndigheter, särskilt på lokal nivå, att möta de samhälleliga utmaningarna. På samma gång står myndigheterna inför en demokratisk legitimitetskris, eftersom många är väldigt skeptiska mot vad de håller på med. Myndigheterna befinner sig alltså i en svår sits eftersom allt de tar sig för ses med väldigt kritiska ögon, och människor är inte intresserade av att delta i politiken. Därför måste man hitta nya sätt att engagera befolkningen och intressera dem för frågor som angår alla. I COLDIGIT tittar vi på hur digitala verktyg kan hjälpa till att utveckla nya sätt för medborgare att delta i offentligheten och i samhället i stort.”

Hur kan COLDIGIT vara till särskild hjälp för myndigheterna när det gäller den gröna omställningen?

”Den gröna omställningen är ett väldigt bra exempel på ett område där COLDIGIT har något att erbjuda. I allmänhet finns det väldigt hårda mål för koldioxidutsläppen. Därför har Finland lagstiftat om att landet ska vara koldioxidneutralt år 2035. Det är ett väldigt ambitiöst mål, och det innebär att målet inte kan uppnås genom beslut som fattas högst upp. Myndigheterna måste ta fram åtgärder och policyer för den gröna omställningen som gör att alla inblandade – medborgare, icke-statliga organisationer och företag – har samma målsättning.”

”Det kanske framstår som ett abstrakt mål. För att göra det mer konkret måste exempelvis fotbollsklubbar hitta nya sätt att lägga upp sin logistik så att de undviker onödig bilkörning till matcherna, och så vidare. Samåkning och digitala appar som hjälper fotbollslagen att minska sina koldioxidavtryck är bara ett exempel på hur digitala verktyg rent konkret kan hjälpa till att minska utsläppen.”

Vilka typer av omvandlingar står den offentliga sektorn inför utöver den gröna omställningen?

”Vad gäller den offentliga sektorns omställning ser fler och fler forskare ett skifte från ett hierarkiskt beslutsfattande och styrelsesätt till mer egalitära modeller där deltagandet tar större plats.”

”Det innebär att den offentliga sektorn tidigare försökte lösa den här typen av problem på egen hand. Men nu krävs mycket samarbete med, och engagemang i, det bredare samhällsnätverket för att ta itu med utmaningarna.”

”Den offentliga sektorn är uppbyggd som en hierarki där myndigheterna vanligtvis fattar beslut och de offentliga institutionerna sedan har experter som implementerar dessa beslut. I dagens samhälle är dock de hierarkiska strukturerna inte lika starka. Man skulle kunna säga att den offentliga sektorn har antagit den så kallade samskapande modellen. Det är ett teoretiskt påstående som har mycket stöd i de akademiska diskussionerna, men idén om samskapande är ny i den offentliga sektorns tänkande och praxis, där det behövs nya verktyg. Vår forskning handlar också om hur vi kan identifiera de nödvändiga verktygen.”

Vilken påverkan hoppas du att projektet ska ha?

”En av de främsta målsättningarna är att ge nordiska myndigheter råd om hur man börjar använda digitala tillvägagångssätt för att förbättra beslutsfattandet och den demokratiska processen, vilket vi kallar kollektiv intelligens.”

”Dessutom vill vi ge teoretiska bidrag genom att analysera hur den kollektiva intelligensen kan tillhandahålla ett ramverk när man planerar hur digitaliseringen ska leda till en smidig övergång till mindre hierarkiska styrelseskick.”

”För att vara konkret är vi väldigt glada att vår radarmodell för samskapande, som vi har utvecklat och testat i tre nordiska städer, har fått väldigt positiv respons. Och vi är särskilt glada att den erkänns som en unik modell för att utvärdera och jämföra deltagandeprocesser. Därför vill vi utveckla den här radarmodellen för samskapande till att bli en digitaliserad utvärderingstjänst för lokala myndigheter och andra aktörer i den offentliga sektorn, eftersom utvärderingar är en viktig del i att ta reda på vilka behov som finns och i vilken riktning myndigheternas arbete ska utvecklas.”

”Med andra ord utvärderar vi olika städers digitala processer och ger konkreta råd om hur de kan bli ännu bättre.”

Vad är det viktigaste ni har kommit fram till än så länge?

”Vi har redan gett ut flera publikationer som finns på vår webbplats. Men det mest konkreta och praktiska bidraget är rapporten om hinder och möjligheter när det gäller kollektiv intelligens och digitala verktyg. Några av hindren är kunskapsskillnader mellan olika institutioner, strikta regleringar och dåligt fungerande teknik. Möjligheterna kan i sin tur vara erfarna och kunniga människor, strategier och åtgärdsplaner som stöttar digitalt medverkande samt teknisk praxis. Det här är en väldigt praktisk studie, baserad på empiri, av hur lokala myndigheter kan börja introducera digitala verktyg. Några exempel på sådana verktyg, och fallstudier av dem, finns på vår kunskapsplattform (https://coldigitkp.pory.app).”

”Dessutom har vi testat och publicerat våra erfarenheter av att utvärdera deltagandeprocesser med hjälp av vårt ramverk för samskapande. Exempelvis har vi publicerat den slutgiltiga utvärderingen av ett budgetarbete i Helsingfors där man fokuserade på deltagande.”

”Vi har utvecklat automatiserade indikatorer för att utvärdera kvaliteten på processer som sker online. Och slutligen har vi publicerat en litteraturgranskning om kollektiv intelligens, och en annan granskas av en vetenskaplig tidskrift, så vi har redan uppnått gott om teoretiska och praktiska resultat.”

Vilket mervärde har det här projektet för Norden, och hur drar ni nytta av att samarbeta över de nordiska gränserna?

”Projektets mervärde för Norden består av två delar. För det första skulle det här projektet inte ha kunnat genomföras utan våra nuvarande partner, som man kan säga har kompletterande kompetenser. Exempelvis är våra partner från Norge specialiserade på digital teknik, medan vår partner i Storbritannien, Nesta, är specialiserad på att hämta in information från väldigt breda politiska nätverk. Och slutligen har vi Göteborgs universitet som är experter på lokalt organiserade deltagandeprocesser, och vi på Helsingfors universitet är specialiserade på att utvärdera de här processerna. För att sammanfatta är det perfekt att kombinera de olika institutionerna i Norden och Storbritannien.”

”Och en annan uppenbar fördel är att vi kan testa samma eller liknande processer i de nordiska länderna, vilket hjälper oss att jämföra och lära oss om praxis och svårigheter i en väldigt liknande kontext.”

”Det finns ju stora likheter mellan de nordiska länderna. Det som fungerar i Helsingfors kommer förmodligen att fungera i Göteborg, och vice versa. Så den här typen av jämförande forskning genererar absolut ett mervärde.”

Läs mer om projektet på COLDIGIT:s webbplats.

COLDIGIT är en del av NordForsks forskning kring digitaliseringen av den offentliga sektorn.