- Engagemanget hos de nordiska forskningsfinansiärerna och universiteten har ökat de senaste åren och om vi tittar framåt tror jag att det finns ett stort nordiskt mervärde i de samarbeten som föds via Open Invitation, säger Lars Kloo, som är huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet i Sverige.
NordForsks roll som plattform för samarbete mellan de nordiska nationella forskningsfinansiärerna har utvecklats de senaste åren bland annat genom Open Invitation som är en möjlighet för de nationella forskningsfinansiärerna att ta en aktivare roll i att sätta agendan för NordForsk. Via Open Invitation kan forskningsfinansiärerna föreslå nya nordiska forskningsprogram eller fortsättning på existerande program.
Ökande nordiskt engagemang
- Det är viktigt att de stora nordiska finansiärerna känner sig engagerade och att de kan påverka innehållet. Här har NordForsk utvecklat en väldigt bra plattform att stå på, säger Lars Kloo.
De nordiska forskningsprogrammen administreras av NordForsk men styrs i stor grad av de nationella forskningsfinansiärerna. Minst två tredjedelar av finansieringen för ett gemensamt nordiskt forskningsprogram kommer från nationella forskningsfinansierande organisationer från åtminstone tre nordiska länder. NordForsk finansierar upp till en tredjedel av programmet.
- Open Invitation ska kunna anpassas för olika syften, som till exempel infrastruktur eller tvärvetenskap. Det går inte att använda samma modell för alla initiativ, men Open Invitation är en flexibel mekanism och en bra utgångspunkt för samarbete, konstaterar Kloo.
En delorsak till att de nationella forskningsfinansierande organisationernas engagemang i nordiskt samarbetetror har ökat tror Lars att är den tätare kontakten NordForsk har med direktörerna för de stora nordiska forskningsfinansiärerna. Han påpekar också att det finns fler forskningsfinansierande organisationer att initiera samarbete med i Norden, till exempel mer sektorsinriktade myndigheter och privata stiftelser.
Det nordiska mervärdet
NordForsks syfte är att facilitera samarbete som skapar nordiskt mervärde inom forskning och forskningsinfrastruktur.
- Ett generiskt mervärde för nordiskt samarbete är att vi blir fler när vi slår ihop oss. Vi blir en större bas - 27 miljoner nordbor ger en helt annan tyngd jämfört med varje nordiskt land för sig, säger Lars.
Han jämför med Frankrike, Tyskland och Storbritannien som har 50–80 miljoner invånare och som tack vare det har en kritisk massa för forskning och exempelvis därför kan publicera på eget språk. Andra exempel på nordiskt mervärde är kostnadseffektivitet och delning av data, infrastruktur och resurser över landsgränserna. De nordiska nätverk som byggs upp mellan forskare och institutioner i de olika länderna och med dem den delning av kompetens och kunskap som sker är ett annat exempel på nordiskt mervärde.
Forskarna är som detektiver
Lars Kloo är, utöver sitt uppdrag vid Vetenskapsrådet, en aktiv forskare och professor i tillämpad fysikalisk kemi vid KTH i Sverige och han ser gärna att NordForsk tänker som den nyfikne forskaren och utforskar nya möjligheter med Open Invitation och samarbeten med nya partners.
- Nyfikenhet är nästan en livsstil, en attityd till att vilja förstå vad som händer och varför. Tyvärr tappar många bort sin naturliga nyfikenhet i tonåren, förutom då en del av oss som aldrig slutar vara nyfikna, säger Lars och skrattar till.
Ett område han gärna ser att NordForsk utforskar de närmaste åren är forskningssamarbeten utanför Norden där han ser att det finns stora möjligheter. I dag samarbetar NordForsk med de nationella forskningsfinansiärerna i Nederländerna och Storbritannien inom programmen Education for Tomorrow och Nordiskt-brittiskt forskningsprogram för migration och integration och ett nytt samarbete är initierat med Japan.
- Alla vinner på att jobba samman, slår Kloo fast.
