Skolor i hela Europa ser ett ökat antal elever med utländsk bakgrund. Denna nya verklighet väcker frågor om hur skolorna ska anpassa sig för att skapa fördelaktiga miljöer för nyanlända elever att integreras och inkluderas i skolsystemen. Syftet med det NordForsk-finansierade forskningsprojektet Teaching that Matters for Migrant Students: Understanding Levers of Integration in Scotland, Finland and Sweden (TEAMS) var att besvara några av dessa frågor.
Sju högstadieskolor i Sverige, Finland och Skottland i Storbritannien undersöktes under tre år med fokus på lärarnas arbetssätt och skolornas praxis, vilket resulterat i nästan 30 publikationer och fler under arbete.
– Vi tittade på vad skolorna gör för att främja integrationen. Även om vi fokuserade på en specifik grupp, elever med utländsk bakgrund, var vi också intresserade av hela skolmiljön, säger projektledare Nataša Pantić från University of Edinburgh.
Projektet använde en blandning av metoder. Analyser av sociala nätverk baserad på enkäter med skolpersonal och elever kompletterades med kvalitativa data från intervjuer och observationer på skolorna.
Behov för tid att samarbeta
Ett mönster i all data, både kvantitativ och kvalitativ, är att det finns mycket tyst kunskap om frågor som rör elever med utländsk bakgrund bland skolpersonalen.
– Man kan inte vänta sig att lärare ska kunna alla detaljer kring kulturskillnader eller hur man bäst hjälper nyanlända. Men de måste veta vem de kan få informationen från och vem de kan samarbete kring dessa frågor med, säger Pantić.
Därför är det viktigt att skapa en kultur som främjar samarbete och inkludering i skolorna.
– Skolledare är nyckelpersoner för att främja den sortens interaktioner. I de exempel på bästa praxis som vi sett finns det en familjär miljö på skolan och en genuin omsorg om eleverna och övrig personal.
Sverige ligger i framkant då det gäller att utveckla strukturer som främjar sådana miljöer, något som framför allt drivs av demografi. Det finns i allmänhet fler elever med utländsk bakgrund i svenska skolor och mångfalden bland skolpersonalen är också större än i Finland och Skottland.
– I Sverige finns en skola där personalen har dagliga informella samtal kring elevernas behov och veckovisa möten med andra yrkesgrupper, såsom hälsopersonal, för att diskutera elevfrågor och positiv utveckling. Men detta är ovanligt, säger Pantić.
I Skottland betonas mångfald som något viktigt och i styrdokument sägs att lärare ska vara ”förändringsagenter”.
– Men detta motsvarar inte vad vi ser på fältet i Skottland eftersom det inte finns någon tid för lärarna att arbeta tillsammans och med andra aktörer. Och i Finland är de finska lärarnas berömda autonomi i stort sett begränsad till deras klassrumspedagogik, medan de nya sätten att arbeta tillsammans för att möta elevernas olika behov förutsätter att hela skolans arbetssätt utvecklas, säger Pantić.
Lärare med utländsk bakgrund är viktiga
Förutom mer tid för att utbyta kunskap, efterlyser Pantić också mer investering i lärarutveckling och obligatorisk utbildning i frågor som rör mångfald i skolorna.
– Lärare behöver strukturerade möjligheter att lära sig om detta eftersom en ökad grad av mångfald bland eleverna nu är en norm i våra skolor, och alla lärare berörs och måste kunna förhålla sig till det.
Men även om strukturerna fortfarande är bristfälliga ser Pantić en positiv utveckling i forskningsresultaten och det är att lärare är väldigt dedikerade till sina elever oavsett bakgrund.
– Det finns stor vilja bland lärare att gå utöver sin arbetsbeskrivning för att stödja sina elever, säger hon.
Lärare som själv har utländsk bakgrund är mer proaktiva och engagerade i att stödja elever med utländsk bakgrund, visar resultaten. De ses också av sina kollegor som viktiga resurser för att hjälpa att förstå de nyanlända elevernas situation och kulturella bakgrund. Pantić betonar att detta är något som bör beaktas på politisk nivå, både nationellt och regionalt.
– Vad vi kan lära oss här är att det finns ett behov av att bredda lärarkåren för att återspegla den ökande mångfalden bland skolornas elever. Och det har konsekvenser för rekryteringen. Hur lockar man människor med olika bakgrund till att bli lärare, hur utbildar man dem och hur stödjer man dem när de väl är i skolan?
Läs mer om projektet:
