Hur används det förflutna i politiska kampanjer? Nordiska forskare undersöker politikernas strategiska användning av historien

I år går hälften av världens befolkning till val. Det innebär att 2024 blir historiens största valår.

I över 60 länder ska politikerna kämpa om väljarnas gunst. Detta kommer de att göra med en rad verktyg, och användningen av berättelser är en av de viktigaste. Inte bara berättelser om nutiden och den politiska situationen, utan även om historien själv.

Till exempel kan politiker tala om nationens tidigare storhet för att illustrera sina visioner för framtiden. Eller de kan berätta om hur dåligt det var tidigare, för att legitimera politiska åtgärder i samtiden.

Framträdande exempel på världsscenen inkluderar Donald Trump, som med sitt motto "Make America Great Again" har etablerat en hel rörelse, och Vladimir Putin, som talar om "av-nazifiering" för att legitimera kriget mot Ukraina. Här i Norden används också det förflutna politiskt. Men exakt hur, och av vem, har inte systematiskt undersökts. En forskargrupp från Danmark, Finland, Norge och Sverige har som mål att råda bot på den här luckan i vår kunskap. I projektet PastForward ska de undersöka hur det förflutna används politiskt i den digitala sfären, särskilt med tanke på politikernas försök att föreställa och forma en nationell och nordisk framtid.

Det förflutna är politiskt: Facebook-bilder från Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som använder Förintelsen, det kommunistiska Östtyskland och Sveriges "trygga förflutna" för att locka väljare.

Hela det politiska spektrumet

Projektledaren Manuel Menke säger att de siktar på att undersöka hela det politiska spektrumet.

– Vi vill inte bara fokusera på populistiska högerpartier. Vi har sett att dessa partier tenderar att dra inspiration från det förflutna och vill återinföra vissa element av det i framtiden. Detta har forskare visat stort intresse för, inte bara på grund av hur dessa politiker använder historien, men också på grund av det uppfattade hotet mot demokratin detta representerar. Därför var idén att utvidga vårt omfång och fråga: hur är det med de andra partierna? Tar de till sig några av dessa strategier? Hur spelar det förflutna en roll för mer mainstream-partier jämfört med ytterkantspartierna?

Menke antyder att politiska partier ofta utnyttjar historien negativt, och en del av projektets mål är att utforska om det finns en mer positiv användning av det förflutna.

– Vi har lagt märke till att högerorienterad kommunikation huvudsakligen missbrukar föreställningen om ett folk som behöver skydd, vanligtvis baserat på etnicitet. Därför tenderar många berättelser om det förflutna att vara uteslutande. När vi undersöker andra partier, vill vi fråga om det också används mer positiva tolkningar av historien, tolkningar som hyllar vårt arv av jämlikhet och demokratiska traditioner, och om det förflutna används mer produktivt än bara som en slags reträtt från moderna, mångkulturella samhällen och liknande.

Han forskar på sociala medier: Manuel Menke, projektledare för PastForward och lektor vid Institut for Kommunikation, Københavns Universitet.

Berättelser formar samhället

Menke betonar att när politiker åberopar historien, handlar det mindre om en exakt användning av historiska fakta, men mer om att forma en specifik verklighet.

– Vårt primära intresseområde ligger i den strategiska användningen av det förflutna och hur dessa berättelser är utformade med ett specifikt mål i åtanke. Politiker formar det förflutna på specifika sätt, skräddarsydda för den publik de vill tilltala och den framtid de utlovar. En viktig lärdom när det gäller historien är att det inte bara handlar om att minnas det förflutna, men att förstå dess betydelse för nutiden.

– Det politikerna vill är i huvudsak att skapa en koppling mellan dem och deras väljare, så att de kan forma samhället så att det överensstämmer med deras vision. Och då är den nationella kontexten avgörande. Det handlar inte bara om att främja en känsla av nationell tillhörighet, men också om hur vi förhåller oss till vår nutid i ljuset av vår nationella historia, vare sig det innebär att åberopa historiska epoker som vikingatiden eller att omfamna folktrohistorien som har förts vidare genom generationer. Det handlar om hur dessa berättelser vävs samman med vårt nuvarande samhällsliv.

Sociala medier är avgörande

Menke anser att det är viktigt att fokusera på etablerade sociala medieplattformar.

– Sociala medier har blivit en avgörande kanal för politisk kommunikation. Vår forskning kommer att koncentrera sig på Facebook och X, eftersom det är på dessa plattformar som partierna huvudsakligen engagerar sig. Medan vissa använder Instagram och TikTok, är Facebook i de nordiska regionerna en primär plattform för den allmänna befolkningen. Medan X främst riktar sig till en mer elitistisk publik, inklusive experter, journalister och andra politiker. Varje plattform tilltalar olika demografiska grupper.

Forskarteamet kommer att undersöka innehållet och diskussionerna som skapas av partiledare och officiella konton.

– Vi siktar på att förstå hur publiken reagerar på partier och ledare som diskuterar det förflutna. Vilka typer av debatter uppstår? Finns det motståndare eller anhängare av dessa historiska tolkningar? Och då är vi särskilt intresserade av hur debatterna utvecklas runt dessa historiska berättelser, och vilka egenskaper de har.

Uppkomsten av sociala medier har påskyndat bildandet av ett post-faktiskt samhälle, där desinformation kan spridas snabbt och förstärka polarisering och radikalisering, särskilt i politiska sammanhang. Detta fenomen är en annan fokuspunkt för projektet.

– Den politiska polariseringen vi bevittnar är oroande. Därför lägger vårt projekt också vikt vid de bredare implikationerna för demokratin, och vi ser på hur frågor om polarisering och social sammanhållning förhåller sig till dominerande berättelser om det förflutna. Att identifiera vem som är inkluderad eller utesluten, och hur ett samhälle kan utvecklas kollektivt, är centralt i vår forskning.

Denna forskning förväntas vara värdefull inte bara för akademiker inom media och politik, men särskilt för den bredare allmänheten som är mål för kommunikationen. Resultaten kan också vara relevanta för nordiska politiker, även om Menke har vissa förbehåll.

– Vi förväntar oss att politikerna kommer att finna våra resultat intressanta. Det är dock alltid en utmaning att balansera deras intresse för att utnyttja våra insikter för strategiska syften mot ett ansvarsfullt användande av historien. Vi hoppas att vår forskning kommer att ge vägledning till politiker så att de utvecklar en mer medveten användning av historiska berättelser, samtidigt som de erkänner att de har stor inverkan på samhällets emotionella landskap och sociala sammanhållning.