Inom befolkningsgruppen över 60 år i Norden är det de med migrant- och flyktingbakgrund som löper störst risk för problem med både den fysiska och mentala hälsan. Många äldre immigranter lever i fattigdom och kämpar mot isolering och social exkludering. Samtidigt är de nordiska välfärdsorganisationerna inte vana att stöda denna grupp äldre. Detta är en ny och hittills outforskad del av utmaningen med en åldrande befolkningsdemografi.
Som svar på utmaningen försöker det NordForsk-finansierade projektet Healthy communities in ageing societies –participatory research with elderly immigrants and refugees living in a Nordic society (HEALTHCOM) hitta och skapa metoder för fysisk aktivitet bland äldre immigranter genom deltagarbaserad forskning i Sverige Finland, Norge och Danmark.
– Fysisk aktivitet vet vi ju är förebyggande och hälsofrämjande på många sätt. Att motionera tillsammans är också gemenskapsbyggande och det finns en integrationsfaktor i det. Vi försöker hitta särskilda metoder för att engagera denna befolkningsgrupp och undersöka vad det finns för barriärer som hindrar dem från att utöva fysisk aktivitet, säger Margareta Rämgård, docent vid Malmö universitet och ledare för HEALTHCOMs delprojekt i Sverige.
Välfärdsbyggande forskning
Liknande metoder för att engagera äldre immigranter i fysisk aktivitet är vanliga bland annat i Kanada och Australien, men har inte utvecklats i Norden i någon större utsträckning tidigare.
– I förhållande till välfärdsforskning är vårt nordiska perspektiv väldigt intressant. Vi behöver skapa en egen modell för sådana här metoder som är anpassad till våra välfärdssamhällen. Det här är bredare än bara öka fysisk aktivitet. Det handlar om att förbättra migranters situation i Norden. Och det handlar om hur vi kan förebygga ohälsa i en grupp som, om vi ska vara ärliga, kommer konsumera väldigt mycket sjukvårdsresurser i framtiden annars. Så vårt projekt är både hälsofrämjande och välfärdsbyggande, säger Rämgård.
För forskarna som jobbar med projektet är processen lärorikt i form av en kunskapsutveckling om både samverkan och implementering i samhället.
– Det är inte konfliktfritt att jobba så här. De finns många delade åsikter och konflikter som kommer till ytan då man ska välja vad man ska göra för aktiviteter och insatser. Som forskare måste man kunna hantera det och lära sig bygga relationer och lösa konflikter. Det är en sorts emotionell och relationell kunskap som utvecklas hos forskarna själva och därför är det oerhört viktigt att unga forskare får jobba med sådana här mer komplexa projekt tillsammans med mer erfarna forskare som stöd, säger Rämgård.
Tillit ser Rämgård som den viktigaste faktorn till att integrera äldre migranter och flyktingar och främja deras hälsoförebyggande arbete.
– Dessa människor bär på erfarenheter från krig och auktoritära regimer som måste tas i beaktande då de är i kontakter med myndigheter, organisationer och hälso- och sjukvård. Det är svårt för dem att lita på de nordiska samhällena och för att bygga tillit behöver de få ett lokalt sammanhang. Tilliten måste man skapa på ett sätt som är ganska resurskrävande i början. Men det goda är att implementeringen sker direkt i forskningsprocesserna så effekterna av vår forskning är synliga i samhället direkt. I Danmark har vi till exempel bett en grupp äldre män från förorter föreslå aktiviteter de vill göra och det har lett till gemensamma simturer, badmintonspel och vandringar och därmed en förbättrad psykisk hälsa, säger hon.
Yoga och vandring bra för hälsan
I Sverige erbjuds ett nätverk med kvinnor från Mellanöstern som inte talar svenska att utöva yoga. Efteråt får de i skrivverkstäder, arrangerade tillsammans med lokala bibliotek, skriva om sin utveckling och vilka barriärer som de upplever finns i samhället som hindrar dem från att utöva fysisk aktivitet. Också i Norge erbjuds en grupp äldre kvinnor möjlighet att utöva yoga i samarbete med lokala religiösa förbund. Projektet korsar både generations- och politiska gränser.
– I Norge jobbar vi med afghanska kvinnor över generationsgränserna. Yngre hjälper de äldre med den fysiska aktiviteten vilket knyter sociala band. I Finland jobbar vi med en rysktalande immigrantgrupp, som består av äldre män och kvinnor från både Ukraina och Ryssland. Man kan tänka, hur går det då? Men vi har sett att det går bra för dem att umgås och motionera tillsammans, säger Rämgård.
De metoder för aktivitet som hittills fungerat bäst för äldre immigranter är yoga, simning och vandring.
– Den sociala aspekten är viktig för de här människorna eftersom de är utanför arbetslivet och andra sociala sammanhang. Men framför allt ser vi en väldigt stark koppling mellan vad vi gör och en förbättrad psykisk hälsa. Många av dessa människor bär på trauma. Att just yoga slagit igenom hos dessa äldre tror jag beror på att yoga handlar väldigt mycket om inre och mentala processer. Det är också något med att vandring som är väldigt bra för det mentala, säger Rämgård.
Deltagarbaserad aktionsforskning
HEALHCOM-projektet utför deltagarbaserad aktionsforskning för att nå sina resultat. Denna metod har en bredare kunskapssyn än traditionell forskning och man bygger inte bara på evidensbaserad kunskap utan även erfarenhetsbaserad kunskap.
En viktig faktor är att projektet implementeras samtidigt som man forskar så praktiken får avgöra hur forskningen drivs. De som utgör något problem som man vill lösa får vara med i forskningsprocessen och bestämma syfte, metod eller delar av dessa.
Fokus ligger på processen och syftet med forskningen är att främja engagemang, dialog och reflektion samt skapa positiv social förändring. Därför är deltagarbaserad aktionsforskning ofta kvalitativ såsom alla fyra HEALTHCOM delprojekt. Men deltagarbaserad forskning kan också vara kvantitativ.
